lördag 21 april 2012

Tacolördagsmyyyyzzzz


Annars verkade fåren sugna på att bli fångade. Lammkotlett.
Jag ska bli köttbonde när jag blir stor.





torsdag 12 april 2012

Ödmjuk? Jag?

Eftersom jag faktiskt varit fin och ödmjuk här ett tag , så tänkte jag ta och dela med mig av min andra sida. I form av mina senaste facebookstatusar.
Helst vill jag skylla på speldjävulen eller sossarna, men det är nog helt enkelt  bara jag.



"För er som inte börjar grina när ni förlorar. Josefine77 på rumble."



eller;

Det där med ödmjukhet... Får nog ta bort det ur cv'n. Eller som pappa Kenth skulle sagt.
" Så där får man inga kompisar, Anna Josefine Viktoria". 

Hopplös. Jag är hopplös.

onsdag 11 april 2012

Causa soc

Jag försöker jobba heltid natt, praktisera på dagarna och sköta om mig själv och tre hästar. Det går sådär. För att få lite mer tid på dygnet har jag tagit bort lite överflödiga saker, som tex sömn. 




Sökes:
Jag behöver en sekreterare, en ekonomichef, en kock, en städerska, en kebabrulle och en man. Om jag bara kan få fem saker så kan jag vara utan mannen, bara kocken kan byta däck och rensa avlopp. Om ekonomichefen är gift så får städerskan gärna vara snygg och tycka om rödvin och sex.
Svar till #TröttTankspriddoch Stökig#


Tack på förhand.

lördag 7 april 2012

Vad kostar morfars liv?

Idag, fyrtio minuter innan jag stämplade ut från mitt jobb, räddade mitt arbetslag ett liv. Det kanske var din morfar, din pappa, din bror eller din älskade livskamrat. Ingen annan känsla kan slå det. Att man kan mota döden i dörrposten för att man har det där lilla extra. För att man är en del i ett grymt arbetslag, för att alla vet vad dom ska göra när det krävs.
Det slår mig hur underbetald och överbetald jag är på samma gång. Underbetald för att liv inte kan prissättas. Det finns inget PLU nummer på liv. PLU 222 bananer, 28 kr kilot. PLU morfars liv, priceless. Samtidigt kan inga pengar i världen jämföras med känslan av att ha fått vara en del i att skänka någon en julafton till med barnbarnen i knät, en midsommar till på landet eller ett par ljus till i födelsedagstårtan.

 Mitt jobb är det sorgligaste jobbet man kan tänka sig och man kan avsluta natten gråtandes i duschen hemma. Mitt jobb är också det vackraste jobbet man kan tänka sig. Man avslutar morgonen på statoil med en varm kopp kaffe i handen och tänker "22 kronor, billigt! Det har jag råd med för jag blev just miljonär på karmakontot"
Kaffekoppen värmer skönt i den kalla handen, men hjärtat pickar kokhett inne i bröstet och skulle kunna värma bort all is i antarktis.
Jag vill highfiva statoilkillen, brösta honom och skrika;
"Jag har räddat morfars liv!"
Istället säger jag;
"Tack för kaffet! Ha en bra dag"