Sär skrivningar

Jag var relativt duktig i skolan. Jag lärde mig engelska(Hello!), matematik(har man för många utgifter och för lite inkomster är det en god idé att ha ett kreditkort), tyska(ich heise Strupsi, voff), geografi(hjälpligt eftersom jag fortfarande är övertygad om att Flen ligger i Skåne). Jag lärde mig också att tjuvkoppla och slanga bilar, röka bananskal, göra lakritsshots i diskmaskinen och flertalet användbara könsord och svärdomar på spanska, ryska, turkiska, grekiska, italienska och polska. Det sistnämnda fick jag gratis eftersom min mamma och pappa hade den goda smaken att bilda familj i söderförort.  Jag lärde mig även ett ganska svårt språk som heter svenska. Jag kan stava fel ibland, men relativt sällan. Jag får fel på folk som våldtar svenska språket genom att skriva på bred norrländska "Jo, männ int ska väll ja va till besvär, jag" Vad är det med det? Framför allt vad är det med att upprepa sin egen person? "Jag ska sova, jag" Jaha, du ska sova, du? Där känner jag helt spontant att "Jag vill strypa den som skriver så, jag".


Särskrivningar. Jag är benägen att hålla med om att det ibland kan vara lite svårt att veta hurvida saker sitter ihop eller inte, men vissa saker borde väl ändå vara solklara;
-Varför är du så vit runt munnen?
-Jag har slickat på en skum tomte...  


Ärligt.....